Landsbygden räddar ödehusen

En våg har gått igenom de svenska landsbygderna. Allt fler får upp ögonen för de hus som redan finns där och försöker rädda dem. Hus som stått öde i 30-50 år får nytt liv med hjälp av eldsjälar som älskar gamla hus. Varför finns det så många ödehus och vad gör detta för de svenska miljökraven?

Varför står så många hus öde?

Många gånger handlar det om äldre generationer som har gått bort och ingen av arvtagarna tar itu med de redan gamla byggnaderna. Andra gånger står ödehusen på jordbruk där det finns modernare villor och de gamla torpen blir stående till sitt öde. Och vissa gånger har nuvarande ägare helt enkelt övergett huset då de inte kan eller vill sälja marken och redan är bosatt någon annanstans. Dessa hur blir alltså ståendes utan besökare eller underhåll i flera årtionden.

Personer runt omkring i landet är ute efter egna hem, men kostnaden för att bygga ett hus är skyhögt och lämnar lite utrymme i budgeten för att bygga ett drömhus. Oftast får man anpassa sig efter kataloghusen och kan inte bygga på samma, rejäla sätt som man gjorde förr på grund av den dyra kostnaden. Men att helrenovera att gammalt hus kan ibland bli billigare än att bygga helt nytt, samtidigt som att köpa ett ödehus är mycket billigare än att köpa ett fint hus i ett vanligt villaområde.

Medan ett nytt hus på 150 kvadratmeter (inkl anslutningsavgifter, bygglov, tomt och så vidare) kostar minst 3 miljoner och oftast mer, är det möjligt att renovera en sekelskiftesvilla på 250 kvadratmeter för mycket mindre. Renoveringskostnaden beror så klart på skick men gamla hus är byggda på mer hållbara sätt och överleva övergivenhet mycket bättre än dagens villor.

Miljön tackar landsbygden

Byggsektorn har problem att följa de nya miljökraven. Att skapa nytt material tär på miljön, speciellt när man behöver material som inte är snäll mot miljön. Att återanvända det som redan finns minskar belastningen på miljön. De som tar hand om gamla hus är ofta personer som vill använda skonsammare material från förr, vilket också är en klar fördel! Istället för cement, mineralull och akrylatfärger väljer de att ta hand om husen såsom tidigare ägare gjorde: med lera, naturlig isolering och slamfärg.